Hur flockbeteenden påverkar våra beslut…

…och oftast mer än vi inser

Vi människor vill gärna se oss själva som självständiga och rationella. Vi vill tro att våra åsikter, beslut och handlingar kommer från egna genomtänkta resonemang. Vi tänker att vi har tagit in fakta, vägt för och nackdelar och sen använt vårt logiska tänkande och kommit fram till ett rationellt beslut. Men forskning inom psykologi och beteendevetenskap visar gång på gång att vi är betydligt mer påverkbara än vi själva upplever, och kanske i vissa fall önskar.

Flockbeteende och gruppdynamik påverkar inte bara hur vi agerar i stora grupper eller extrema situationer, det påverkar våra vardagliga beslut varje dag. Vad vi tycker är rätt, vem vi litar på, vad vi köper, hur vi röstar, hur vi beter oss på jobbet och till och med hur vi tolkar verkligheten formas i hög grad av människorna omkring oss.

Jag förstår att det gäller andra, men jag har lite mer koll än så…

Om du spontant tänker att du nog påverkas mindre av andra människor än genomsnittet är du inte ensam. Faktum är att forskning visar att de flesta av oss tror just det. Psykologerna Emily Pronin, Daniel Lin och Lee Ross visade i en studie från 2002 att människor generellt anser sig vara mindre mottagliga för social påverkan, grupptryck och olika tankefel än andra. Vi har ofta lätt att upptäcka när andra påverkas av sin omgivning, men betydligt svårare att se samma påverkan hos oss själva. Kanske beror det på att vi gärna ser våra beslut som resultatet av logiskt tänkande och självständiga överväganden. Men verkligheten är ofta mer komplicerad än så. Många av våra val formas, åtminstone delvis, av människorna omkring oss, utan att vi ens reflekterar över det.

Vi är biologiskt programmerade för att följa gruppen

Människan är ett flockdjur. Under större delen av vår historia har överlevnad varit beroende av gruppen. Att bli accepterad innebar trygghet, skydd och tillgång till resurser. Att hamna utanför flocken kunde vara direkt livsfarligt. Det här behovet finns fortfarande kvar i oss, trots att samhället ser helt annorlunda ut idag. Våra hjärnor är fortfarande starkt känsliga för social tillhörighet, status och acceptans.

Forskning visar att socialt avvisande aktiverar samma delar av hjärnan som fysisk smärta. Vi reagerar alltså biologiskt på att riskera att hamna utanför gruppen. Det gör att vi ofta anpassar oss långt mer än vi tror.

Solomon Aschs experiment: när gruppen förändrar det uppenbara

Ett av de mest kända experimenten kring grupptryck genomfördes av psykologen Solomon Asch på 1950-talet. Deltagarna fick en enkel uppgift: att avgöra vilken av tre linjer som var lika lång som en referenslinje. Svaret var uppenbart. Men i rummet satt även flera personer som i hemlighet samarbetade med forskarna. När dessa personer medvetet gav fel svar började många deltagare också svara fel, trots att det var uppenbart och att de tydligt kunde se vad som var det korrekta svaret.

Resultatet visade att omkring 75 procent av deltagarna anpassade sig till gruppen minst en gång. I genomsnitt följde deltagarna gruppens felaktiga svar i ungefär en tredjedel av försöken. Med andra ord: många valde att gå emot sin egen uppfattning, trots att svaret var uppenbart. Det intressanta är att många gjorde det, inte för att de trodde gruppen hade rätt, utan för att de inte ville sticka ut eller skapa konflikt. Behovet av social samhörighet var starkare än tilliten till den egna bedömningen.

Gruppens påverkan sker ofta omedvetet

Vi tänker ofta på grupptryck som något tydligt och ibland aggressivt. Men den största påverkan sker vanligtvis subtilt. Vi läser av andra människor konstant; Hur reagerar gruppen? Vad verkar socialt accepterat? Vad får uppskattning? Vad riskerar kritik? Dessa signaler påverkar vårt kroppsspråk, våra ordval, våra åsikter och våra beslut, ofta utan att vi märker det själva. De flesta av oss har någon gång skrattat åt ett skämt vi egentligen inte tyckte var särskilt roligt, undvikit att säga ifrån trots att något känts fel eller fattat beslut baserat på hur andra människor agerat.

“Social proof” – När vi använder andra som facit

Psykologen Robert Cialdini beskriver detta som social proof (socialt bevis). När vi är osäkra tittar vi på andra människor för att avgöra vad som verkar rimligt, korrekt eller säkert. Ju fler som verkar göra samma sak, desto mer rätt känns det. Det här påverkar oss överallt och hela tiden. Saker som att:

• Fulla restauranger upplevs som bättre.
• Produkter med många recensioner känns tryggare.
• Viral spridning på sociala medier får oss att tolka information som viktig eller sann.
• Människor tenderar att anta att majoriteten vet något de själva missat.

Problemet är att gruppen inte alltid har rätt. Ibland följer människor bara varandra.

Gruppdynamik kan minska vårt kritiska tänkande

Forskning kring så kallad groupthink visar att grupper ibland fattar sämre beslut än individer. När sammanhållning och enighet blir viktigare än kritiskt tänkande minskar viljan att ifrågasätta. Fenomenet har studerats inom politik, företag, militär och organisationer där grupper ignorerat varningssignaler, underskattat risker eller fattat dåliga beslut, trots att flera personer egentligen känt tveksamhet. Det här sker ofta i grupper där människor vill undvika konflikt, skydda relationer eller framstå som lojala mot gruppen. Det här ökar risken att viktiga invändningar aldrig uttalas.

Jag vill lyfta att det här inte betyder att grupper är dåliga. Grupper kan fatta mycket bra beslut när det finns psykologisk trygghet och utrymme för olika perspektiv. Problemet uppstår när social anpassning blir viktigare än självständigt tänkande.

Att bli påverkad av flockbeteende handlar inte om svaghet

Det är lätt att vi förväxlar att bli påverkad av gruppen som att vara svag för grupptryck, eller att man tänker att det handlar om låg intelligens eller svag personlighet. Det är bara en del av mänskligt beteende och vår instinkt att överleva. Det är lätt att läsa om grupptryck eller gruppåverkan och tänka: “Jag hade aldrig påverkats sådär” eller ”Jag påverkas inte av vad andra tycker och tänker om mig eller det jag gör.” Men just den tanken kan göra oss ännu mer sårbara. När vi tror att vi står utanför påverkan slutar vi ofta leta efter den. Forskningen visar tydligt att påverkan fungerar utmärkt även när vi inte märker den. Det viktiga är inte att försöka bli “opåverkbar”. Det viktiga är att bli mer medveten. Att ta en extra sekund och ställa frågor som: Tycker jag verkligen detta själv? Påverkas jag av gruppen omkring mig? Vågar jag tänka annorlunda även när det känns obekvämt? Hade jag fattat samma beslut ensam?

Enkla frågeställningar som kan vara avgörande för att fatta mer genomtänkta beslut. Att vara medveten om påverkan innebär inte att man slutar påverkas av andra människor. Det innebär bara att man får större möjlighet att välja sitt agerande istället för att bara reagera på det som händer omkring en.

Vill du veta mer?

Flockbeteende är bara en av många faktorer som påverkar våra beslut. Vill du lära dig mer om hur våra beslutsprocesser fungerar, varför vi säger ja, nej eller kanske, och hur du kan kommunicera på ett sätt som skapar större genomslag? Läs mer om vår föreläsning ”Få fler ja – Konsten att övertyga och övertala”.